Sandra Orsimo

Deppig! Jag är deppig, och det för en miljon saker just nu. Lyssnar på KNA Connecteds låt Back When I Was och kan inte låta bli att önska att det var precis så som de sjunger om. När jag var liten spelade jag handboll för att det var kul, idag är det inte kul. När jag var liten lekte jag med mina kompisar för att vi hade likadana leksaker. Idag leker jag med mina vänner för att det ska vara så. När jag var liten lekte jag pussjage med killarna, idag träffar jag inte min pojkvän. När jag var liten hade jag blivit överlycklig om pappa erbjöd mig 100 kronor. Idag tackade jag nej, och sa att jag kunde göra honom tjänsten ändå. När jag var liten kunde jag krypa upp i mammas knä och gråta för vad som än hade hänt. Idag lägger jag mig under täcket och gråter tyst, i hopp om att ingen ska höra. När jag var liten kunde människor ljuga för mig utan att jag brydde mig om det en längre stund. Idag är det de enda jag tänker på, om det är någon som ljugit för mig. Pappa brukar skoja om att vi barn ibland känner oss missförstådda, ensamma och rädda. När han frågade mig det förut nickade jag bara till svar. På ett sätt känner jag mig missförstådd, ensam och lite rädd faktiskt. Nu ska jag inte få er som finns i mitt liv att tro att jag inte uppskattar er, för det gör jag verkligen. Det bara är som det är nu, kan inte förklara bättre.