Sandra Orsimo

Jag skrev igår om dethär med att ta tag i saker och fixa och dona, visst jag gillar det till viss del och är oftast väldigt ambitiös när det gäller. Jag är en perfektionist emellanåt och vill ha kontroll på sakerna. Men när folk börjar ta en för given och även om de inte menar det ändå uttrycker sig på ett sådant sätt att det trycker ner mig, gör mig fruktansvärt irriterad. Jag vet att jag inte behöver ta på mig vissa saker, och jag avstår ofta från saker också, men om inte jag hade tagit tag i vissa saker hade det aldrig blivit något av det. Men detdär med att folk tar mig förgivet och tror att jag kan fixa allt, det pallar jag inte! Har tjurat lite till min familj idag, och då mamma, mormor och lillasyster varit närvarande förstår man ändå att det ligger i generna. Vi är ganska lika ändå, när det gäller detdär med kontroll och organisation, och för att muntra upp mig lite förklarade både mamma och mormor att det inte blir bättre med åren, men kanske får man då organisera för en grupp människor som inte är helt inkompetenta emellanåt. Fast jag tror egentligen inte det handlar om inkompetens, det handlar nog om osäkerhet och att man tvivlar på sin egen förmåga att klara av vissa saker. Det är enklare att be någon annan göra det, med risk för att misslyckas med något som rör en hel grupp. Det blev ingen pizza idag heller med Tim, men vad hade man egentligen förväntat sig? Åkte i alla fall ner en snabbis till skolan för att tömma skåpet och få in lite betalningar, fattas bara 7-8 stycken nu, men återigen engagemanget är olika! Nog med "förnuftiga-morsan-snack"!

Har förövrigt idag fixat och donat här hemma, det har handlats, lagats mat, städats, byggts altan och en massa annat som ska fixas inför imorgon. Min träning började för fem minuter sen, men jag hade verkligen ingen lust att träna idag. Det brukar inte vara så, men efetrsom dagen i allmänhet har varit ganska irriterad så tror jag det är bättre att jag e hemma. Hade förmodligen bara irriterat mig ännu mer på träningen på helt onödiga saker. Det är sjukt vad små grejer kan driva en till vansinne när man redan är lite upptrissad! Så ikväll ska jag väl förbereda det sista, kanske ta en promenad lite senare, hade varit skönt och förhoppningsvis komma i säng ganska tidigt, men risken för att jag inte kommer kunna somna är ganska stor. Längtar till jag får dra på mig min vita klänning imorgon och sätta studentmössan på huvudet. Nu är det riktigt nära!

...fy fan vad jag e bra!!