Sandra Orsimo

Hej alla (läs 2-3) mina läsare! Nu har skolan kommit igång på allvar, och studentlivet slår till med full kraft. Har inte direkt gjort så mycket ännu, men all denna information, alla nya intryck och alla nya människor gör att man blir dödstrött. Sen att man typ måste läsa ihjäl sig är väl kanske också en bidragande faktor. Synd om mig (eller hur Saga:P). Fast man vänjer sig, det är inte så tufft. Rätt chill schema med en hel del "tomma" dagar, som såklart ska ägnas åt egna studier, jajemen, som duktig student ägnar man sina icke schemalagda dagar åt att studera på egen hand!

Anyway, en del nollning har det varit, men jag har varit en tråkig socionomstudent och inte deltagit, hitills. Var iofs med på den första smygpuben en sväng, men efter förnedringen av att ha gula snitselband runt huvudet, så pallade jag inte mer. Jag såg ut som en "frickin" indian och Louise hon var verkligen Bjorn Borg upp i dagen, same haircut and everything:P Wow, vilken förnedring om man jämför med stackars chalmerister som i princip blir helt hjärntvättade under flera veckor, så är socionomernas inspark rätt illa...not! Men det är lugnt, på måndag är det någon slags stadskamp där vi ska tävla mot andra program vad jag fattat det som, och senare fram i februari så är det en insparkssittning a la Oscarsgala. Får jag användning för min balklänning då tro?

     

Idag är det torsdag, veckorna går lika fort som vanligt. Det ska bli gött med helg, synd bara att de går lika förbannat fort de också. Juste, jag har ju varit på Teneriffa. Det var helt underbart och vi hade det hur bra somhelst. Lite vajsing med vädret emellanåt, men vi klagade inte (inte så mycket i alla fall). Vi hann med en biltur upp i bergen för att titta på vulkanen Teide, det ver rätt ball, kallt som fan dock:P Sen åkte vi ut på havet i en stor katamaran och tittade på pilotvalar, käkade mat, solade och badade från båten i en vik med turkost vatten:D

Hum, vad vill jag mer lätta från mitt hjärta...Jo, detdär med körkort är bannemej inte min grej. I början ville jag inte skriva eller berätta om det, men nu är det nästan bara löjligt, även om det gör ont som fasen i bröstet och bränner bakom ögonlocken emellanåt när jag tänker på det. Men jag har varit nog förbannad, ledsen och besviken på migsjälv. Nu är det som det är och det suger getpung, men vad ska jag göra åt det liksom? Så nu ska jag få en ny teoritid bokad samt en 4e uppkörning. (Du läste inte fel) Ibland lyckas man verkligen!  Heja mig!