Sandra Orsimo

Dagens fråga måste helt klart vara "Hur känns det?" Vad är det med folk och fråga hur det känns varje gång man blir ett år äldre. Antagligen känns det inte så mycket mer speciellt än dagen innan, för jag tror inte man känner sig äldre bara sådär, eller för den delen på något annat sätt i kroppen eller huvudet, det kommer nog efter ett tag. Bättre man frågar hur det känns ett halvår efter det att man fyllt år, så kanske man kan ge ett annat svar än bara bra, eller jo men det känns väl inget speciellt:P Har i alla fall varit en bra dag, som började med frukost på sängen och riktigt skönsång från mina kära föräldrar, kanske lika skönt att inte bror sjöng, för hans målbrottsröst är inte att leka med:P Egentligen började födelsedagen några minuter innan familjen kom in genom dörren, då Lina väckte mig med ett grattis sms sådär vid halv 7 snåret. Thank U:D I alla fall så fick jag ett stort paket, som jag redan visste vad det innehöll, men blev jätte glad ändå. Det känns ju mer på riktigt när man har den i sin hand, en sprillans ny laptop från Fujitsu Siemens, lycka säger jag bara! Utöver det har jag fått massa presentkort, underkläder och spa grejer som tydligen ska göra underverk:P Skolan var seg som vanligt, inget speciellt, och att det var en kort dag var skönt. Mamma hämtade mig vid halv 12, och sen åkte vi och handlade och fikade på cafe, där jag lyckades göra bort mig. Skulle gå på toaletten, och hittade en dörr som såg väldigt toalettig ut, så jag öppnade, och framför mig fanns en till dörr som jag förstod vara toaletten. Så jag gick in, gjorde det jag skulle i godan ro och när jag öppnade och kom ut stod en tjej med korslagda armar och blängde lite surt på mig. "Ursäkta, men dethär är ingen kundtoalett, den är privat" sa tjejen och blängde ännu mer. "Ehh, oj. Förlåt mig" hasplade jag ur mig och sprang fort som tusan bort därifrån. Att jag inte dog! Haha! Min syrra är ju för go! Mamma frågade om Isabelle hört av sig under förmiddagen för att gratta mig, men det hade hon inte gjort ännu. Så ringde hon när vi var på cafeet, och sa helt vanligt "Hej, vad gör du?" Jag svarade att jag hade handlat med mamma och att vi var på cafe och skulle hem och baka tårta sen. "Jaha, ja just det, du fyller ju år imorgon säger hon då" Jag blev helt tyst i luren, varav hon förstod att hon sagt helt fel och försöker rädda situationen med att säga: "Eller idag...båda började asgarva i alla fall, men shit vilken syrra som inte ens kommer ihåg sin egen storasysters födelsedag.  Det ska jag komma ihåg när det är hennes tur:P I alla fall fick hon pratat av sig om alla sina problem, och jag fick skällt lite på henne, dels för att hon glömde vilken dag jag fyllde år och dels för att hon är så korkad och går på dendär jäkla tjommens påhitt gång på gång! Tårtan som jag och mamma skulle baka, slutade med att mamma bakade och jag fick ta åt mig äran på träningen sen, tjejerna blev bra lyckliga över den i alla fall. Och jag och Emilia fick höra skönsång, hon fyller ju imorgon. Saga tittade förbi en sväng innan träningen, så då fick hon sin present och jag fick min. Nu vankas det nog Prison Break snart, har nästan aldrig sett det förut, och verkligen inte följt de tidigare säsongerna, men nu är jag fast. Sjukt spännande!

Fortis et Liber

Jag skrev ett skitlångt inlägg i förrgår, men såklart cpade blogg.se när jag skulle publicera det, så då lackade jag ur totalt och brydde mig inte om att skriva om allt. Så nu skriver jag i Word först, så att det blir sparat ifall det skulle krångla igen. Mycket har hänt, och eftersom Lina klagar på att jag aldrig skriver så får jag väl ta tag i det nu, och om hon orkar plöja igenom detta, som jag känner på mig kommer att bli väääldans långt så är det inte dåligt. Kan börja med att meddela att jag nu har sportlov, och har 4 fyra dagar kvar på det. Hur ska jag hinna allt? De kommande fyra dagarna kommer att innehålla jobb, plugg, umgås med Simon och vänner samt lite balklänningstittande och annat smått och gott. Känner på mig att plugget kommer få lida, och framförallt bilskolan, men orka med det! Så sjukt omotiverad så det finns inte, varför måste man göra tråkiga saker? Håller verkligen med Emilia och Sara, en liten "teleporteringsknapp" hade inte vart fel. Bara blunda, tänka på vart man vill förflytta sig och trycka på en knapp. Och vips skulle man vara precis där man ville, utan några bekymmer.

Helgen som gick var minst sagt intressant och rolig. Jag och Simon tog tåget upp till Uppsala för att möta pappa där, och sen åkte vi vidare till Åre med ett stopp i Östersund för att hämta upp Isabelle och Sofie. En hel lördag med skidor och trevligt sällskap, dock ömma knän och vader så det skrek om det, inte ens superduper Aloe Vera heatlotionen verkade hjälpa. Kände mig som en gammal kärring på 80 bast, men kul var det i alla fall. Ni kan gissa att alla somnade som stockar på lördagskvällen. Söndagen blev mest resväg, då vi började hemfärden vid 11.00 och landade hemma hos Simon ca.00.00. Tycker synd om hjärtat som fick gå upp tidigt morgonen därpå för att gå till skolan, medans jag sov vidare till typ 12, då Simon kom hem igen. Måste berätta om det roligaste under hela trippen till Åre, och den står min käre pojkvän för och Sofie får nog andraplatsen. I vilket fall somhelst så var jag och Simon på väg tillbaka till lägenheten vid lunchtid för att proviantera och vila fötterna. Eftersom vår lägenhet låg i en lång backe så lutade det ganska brant nedför. Jag sa till Simon att han borde gå på vägen som jag, för att han annars skulle ramla eller på annat sätt ställa till det, då han mycket hellre ville gå på den smala snökanten vid sidan av vägen. Smart som han är kom han på att man kan ju sätta sig på snowboarden och åka ner på den som en pulka, väldigt smidigt. Det gick bra de första fem metrarna, men sen hände något och brädan for nerför backen i full fräs och med Simon springandes efter. Har nog aldrig sett någon springa så fort i snowboardboots och termobraller. Det roligaste var ju att han bedömde avståndet väldigt väl till brädan, så han kastade sig framåt för att få tag i den skenande brädan, men MISSADE med ungefär en meter. Ungefär 10 meter längre ner får brädan stopp och väntar lugnt och stilla på att Simon ska lomma ner och hämta den. Svårt att beskriva i ord, men det var hysteriskt roligt. Pappa satt inne i lägenheten och såg det hela, och när vi kom in fanns det liksom inga ord. Det roliga var att när vi tittade ut några minuter senare och Sofie kommer haltandes nerför backen och jagar sina blades. Anledningen till att hon halta var att hon bröt knäet väldigt illa vid en vurpa i backen. Tja, man kan ju sammanfatta det så att det är ju skillnad på dem som tillhör familjen Orsimo på riktigt och på dem som är ingifta:P

Idag har jag jobbat hela dagen och det har vart riktigt jobbigt. Inte nog med att jag har sådan träningsvärk i benen så det finns inte, utan jag lyckades ju med den bedriften att trilla i trappan igår. Halkade på en strumpa eller något i källartrappen och kanade ner på sidan. Har redigt ont i ryggen idag och blåmärket i sidan, stort som en handboll är inte att leka med. Så det blir ingen träning idag, då jag helt ärligt kan kalla mig halvt invalid:P Ska jobba imorgon med, och förhoppningsvis kan jag träna. Tror det skulle vara någon form av alternativ träning, så det blir spännande. Efter det ska jag vara med Simon, det är ju trots allt Alla Hjärtans Dag imorgon, så vi får se vad som hittas på. Mysigt har vi ju alltid, men kanske något extra. Får se! Han är lurig dendär pojken, men då ska han bara veta hur lurig jag kan vara. Haha! På fredag ska jag och mamma ut och titta på balklänningar och prova massa å greja. Ska väl bli kul så sätt, men det är jobbigt att prova. Och på lördag är det lite lagfest/tjejkväll med handbollstjejerna hemma hos Emma och eventuellt utgång efter det. Men eftersom jag ska jobba på söndag så blir det nog lugnt för min del. Laddar ordentligt till den 22e istället, då smäller det. Har längtat efter det datumet jätte länge, så it better be good!

Nu ska jag chilla med lite Grey's Anatomy som Simon varit så gullig och bränt till mig, och sen blir det gosa soffan heeela kvällen. Längesen jag var bara hemma en kväll och inte gjorde något. Är ju alltid ute och flänger nuförtiden, men visst är det underbart. Som pappa säger, "lika bra att du flyttar":P

Fortis et Liber